torsdag 19 juli 2012

Barbarer. Vi är ju det.

"Jag har en väninna som är medeltidshistoriker. Hon berättade en gång när vi satt och fikade på Lundagård att medeltida lag betraktade galningar som ostraffbara. Därför tillkännagavs eventuell galenskap offentligt. Vettvillingens namn och tillstånd ropades ut över gator och torg, så att alla byns invånare blev informerade. Dåren tvingades inte från byn eller in i isolering, nej dåren fortsatte leva sitt liv i byn som vanligt, med den skillnaden att alla visste att han var galen och därför inte ansvarig.".

Ann Heberlein, "Ett gott liv" (2011).

Jag vill att ni läser det här mina älsklingar (http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/bakomvansinnet/tiofragorochsvar/varfordomsvissapsykisktsjukatillrattpsykiatriskvardochandratillfangelse.5.303f5325112d7337692800013859.html) och begrundar hur vi i Sverige behandlar och hanterar personer med psykiska störningar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar