torsdag 30 september 2010

Nyp mig i armen!

En vetenskaplig tidskrift har antagit vår artikel för publicering -
sådant här händer väl inte? Hur skall jag nu kunna somna?

Note to self - kolla INTE jobbmailen när du har gått och lagt dig.

Fem frukt och grönt om dagen.

Den här torsdagen kunde ha blivit bara ännu en "jobba halva dygnet-
torsdag" men tji fick den - i stället (eller dessutom) blev det en
"boka flyg till New York-torsdag". Wohoo så roligt det här skall bli,
fröken S och alla kaninerna skall få besök!

onsdag 29 september 2010

John Blund a. k. a. Gatukontoret.

Så vitt jag har begripit så är Södermalm någonstans i
storleksordningen Sveriges folktätaste stadsdel. Givet det så är det
naturligtvis naivt att föreställa sig att man skall få sova ifred om
nätterna. Man är helt enkelt aldrig ifred på Söder och ärligt
talat så är det ju en del av tjusningen. Ett av de mest rogivande
ljuden är i min mening sopbilarna. Inte sophämtningsbilarna, som
härjar fritt från fem på morgonen, utan bilarna som sopar. De som
outtröttligt tuffar omkring gata för gata, kvarter efter annat dag ut
och dag in, eller natt strikt sett. Möjligen lite störiga på
tisdagar, när de sopar min gata men fantastiska lite sådär på
håll. Ett tecken på att det är dags att kasta in handduken, för i
dag åtminstone.

söndag 26 september 2010

Kärlek och sorg i dansk regi.

Susanne Bier är som knark för mig, i kväll får jag mitt emotionella
rus av "Things we lost in the fire". Åh gode Gud vilken film. Jag har
sett den förut förståss, på bio, men det var ett tag sedan. Biers
filmer är så galet känslosamma och vackra, näst bästa filmen
någonsin för mig är "Efter bröllopet" och snart kommer en ny -
"Hämnden". "Efter bröllopet" såg jag för andra och tredje gången i
ett sträck, jag skulle bara borsta tänderna och tryckte på Play och
kunde inte sluta. Bästa filmen någonsin är ändå "Hawaii-Oslo", jag
är så svag för de nordiska kvalitetsfilmerna. I kväll var en sådan
kväll när de starka känslorna behövde kanaliseras, det behövdes
ett medium, Susanne Bier behövdes.

Business as ususal.

Sämre kan man ha det en kylslagen söndag i september än
kvarterskonditoriet, kaffe och smörgåstårta (helt ogenerat) samt DN.
Jag älskar det här stället, ett gammalt hederligt konditori, med
anmärkningsvärt trevliga ungdomar som personal och alltid en publik
bestående av ensamma farbröder. En plats för kontemplation eller
möjligen läsning och emellanåt för att pussas med kärleken.
Framför allt en härlig plats att fira jobbfri helg på, även om alla
dessa drömmar om personbedömningar kanske också borde räknas som
debiterbar tid?

tisdag 21 september 2010

Sista skriket.

Ok, sista inlägget på temat valaffischer. Dessa (för det finns fler
varianter) är så smarta, så otroligt tydliga och gissningsvis
oerhört irriterande för motståndarlaget...

Gatukonst, Johanneshov.

Var ute i Johanneshov förra veckan och har alldeles glömt bort att
jag knäppte den här bilden. Jag är barnsligt fascinerad av
gatukonst, och det här är väl förvisso i gränslandet för rent
tekniskt så är det nog egentligen reklam. Snyggt är det i vart fall.
Fler exempel kommer.

lördag 18 september 2010

Årets viktigaste dag.

Jaha, då var den medborgerliga plikten utförd, såhär på en
lördag. Jag lärde mig dock någonting nytt härom veckan, nämligen
att man kan ändra sig. Om jag i kväll inser att partiet jag röstat
på i Landstingsfullmäktige (svåraste valet by far) inte är riktigt
kloka, ja då är det bara att gå tillbaka i morgon och be att få
göra om - vilken grej!

torsdag 16 september 2010

Därför att ishockey är ovärdigt.

Jag vet inte om det bara är en historia eller om det faktiskt har
hänt men historien förtäljer i alla fall att Djurgårdssupportrar
satte upp affischer över staden när AIK åkte ur Allsvenskan. På
affischerna stod det "AIK - Snart på en grusplan nära dig!". I dag
råkade jag på en ny gliring, denna gång riktad gentemot Hammarby och
den löd som följer: "Nu höjs panten med 100% och därmed fördubblas
Hammarbys inkomstmöjligheter.". Roligt? Ja/nej/kanske?

onsdag 15 september 2010

Strålbehandlade giftigheter.

Kan inte annat än att hålla med fina Vivi om det här med färdigmat - gift. Väldigt, väldigt behändigt men fy så sunkigt att äta det där dag ut och dag in. Jag har verkligen en galet ohälsosam diet, flingor och färdigmat utgör själva stommen. Vi kan väl säga som så att om jag någonsin får ungar så kommer nutrition att vara en stor utmaning...

tisdag 14 september 2010

Tisdagen 14 september 2010

ser inte ut att gå till historien som en särskilt anmärkningsvärd
dag i det Svenssonska livet. I huvudsak jobb, det är säsong för det
helt enkelt, jag skulle gissa på ett snitt om 50-55 timmar. Bilden är
dagens vy, när jag inte stirrar på Worddokument, Excellflikar eller
Outlookens mail och kalender så är det här jag vilar ögonen. På
födelsedagskortet från mamma och brorsorna (mamma lyckades med
konststycket att leta upp min adress via mitt telefonnummer som ju
står på jobbet och skickade således kortet dit, och det är ju där
jag är mest) och på kärleken.

måndag 13 september 2010

Dagens outfit...

...överensstämmer inte alls med ett Stockholm i hällregn, inte alls.
Men söta är de åtminstone.

söndag 12 september 2010

Du vet att du är gammal när...

...din reaktion på fenomenet "vaskning" är: "But why?".

Skriver rapporter och lyssnar på P3 Kultur och undrar - är det där egentligen ett fenomen? Är det verkligen någon som gör så? Enligt P3 Kultur så vaskas inte bara champagne utan även hamburgare, taxis (två taxis beställs men den ena slår bara följe med den andra) och Pucko (drycken). Den enda vettiga beskrivningen av det här eventuella fenomenet är ovärdigt och den enda slutsatsen att dra är att det är ett kollektivt samhälleligt rop på hjälp. Vi har lämnat kulturen och civilisationen och och är på väg att förgöra vår egen art.

lördag 11 september 2010

Om ändå...

...Humlegården låg på Söder, då skulle jag har flanerat där varje dag tror jag. Vilken härlig plats, inte minst i tidig höstskrud. Vackert, vemodigt, värdigt.



En lektion i skovård.

Vi tog en sväng förbi kungliga slottet och högvaktsavlösningen för
att lyssna till Arméns musikkår, dagens kulturella höjdpunkt.

Klassisk lördag.

Höst i luften och därmed säsongens första frukost på Kaffebar. Jag
vet alls inte varför det måste vara så, Mellqvists på sommaren och
Kaffebar på vintern men det är tingens ordning. Ett ständigt
kretslopp mellan Lisas på Katarina bangata, Mellqvists på Hornsgatan
och Kaffebar på St Paulsgatan.

onsdag 8 september 2010

Mad men?



Folk tittade för övrigt på mig som om jag inte var helt slug när jag fotade dessa i och på tunnelbanan...


Politik är en av mina passioner och om det inte vore för risken för
kortsiktighet och bristande kontinuitet så finge det gärna vara val
varje år vad mig anbelangar. En detalj, men ack så ljuv sådan, i
dessa tider är alla affischer. Jag vet att många tycker att de är
skräp men jag älskar dem, och i år är det så många bra. Titta
bara på den översta, jag vet inte ens varför den tilltalar mig så men
jag kan inte sluta stirra på den i tunnelbanan om morgnarna, magnifik.
Borde jag ha fortsatt på den inslagna banan (medieprogrammets
information och reklaminriktning på gymnasiet) och blivit AD, eller
copywriter kanske? Eller är det Mad men som spökar?

tisdag 7 september 2010

SoNys (South of Nytorget, vänligen registrera sarkasmen) finest.

Åh så mycket gott det finns att säga om den här dagen, men efter tolv
timmars hårt arbetande så nöjer jag mig med att visa hur min gata i
stan tog sig ut denna dimmiga och vackra septembermorgon. Nu får det
vara nog, nu bjuder jag den här dagen god natt.

Slutraljerat om klimakteriet - säg hej till andropausen.

Ha! Nu är det bevisat (sex av varandra oberoende Schweiziska labratorier och så vidare), även män har en övergångsålder och de vill visst kalla den för andropausen. Detta enligt DN:s artikel "Män det svagare könet efter 50", tydligen visar en ny studie att minskande halter av testosteron inte bara ger minskad muskelmassa, minskad muskelsvaghet, fysisk och psykisk trötthet, minskad initiativförmåga, tendens till nedstämdhet, minskad könsdrift och impotens utan även gör män mindre motståndskraftiga mot sjukdomar. Hu, detta bådar inte gott, inte gott alls, man borde visst ha satsat på någon ung spoling.

måndag 6 september 2010

Dagens (tredje) bästa stund.

I kväll upptäckte jag en av veckans ljuvligaste stunder. Jag dansar
ju balett sedan knappt två år tillbaka och det är förståss
fantastiskt roligt i sig, men en herdestund är också själva
proceduren inför klassen. Att lämna vardagens måsten och orosmoment
och kliva in i det kala och trista omklädningsrummet. Att ta av plagg
efter plagg av arbetskläder och nogsamt vika och packa ned. Att klä
på plagg efter plagg, alltid i samma ordning, långsamt och metodiskt.
Sitta på träbänken och trä på trikåerna, dräkten, att i
lysrörsbelysningen snurra upp håret så att det säkert inte skall
störa, tricksa med resårbanden på teknikskorna. Allt skall sitta
rätt och bekvämt, en tanke med allt. Omklädningsrummet skall helst
vara nästan folktomt, men bara nästan, så att förberedelserna blir
en slags parallellek, som de små barnens umgänge. Tillräckligt
folktomt för att skapa en meditativ stund, ingen annanstans kan jag
fokusera om så plötsligt och fullständigt. Ljuvligt.

Den andra bästa stunden var beröm på jobb, den första var nyss -
här utanför porten tillsammans med kärleken. En bra dag låter det
som, de brukar vara det måndagarna.

Maktfullkomlighet klär dig inte Ohly.

Jag är verkligen stormförtjust i SVTs partiledarutfrågningar och i
går var det upp till bevis för vänsterns Lars Ohly. Som väl ingen
kunnat undgå så talade Ohly helt ogenerat (bra där) om användandet
av bröstpump och genast blev det glasklart för mig varför de
rödgröna inte är ett alternativ. De var kanske redan på förhand
ingen stark kandidat, jag har under min korta karriär som ansvarsfull
(röstande) samhällsmedborgare använt det mesta av den politiska
skalan men i enlighet med principen "Den som röstar blått när den
är ung har inget hjärta och den som röstar rött när den är gammal
har ingen hjärna" (osäker på vem citatet härstammar från). Vad som
påminde mig om tingens ordning var Ohlys uppfattning att
föräldraförsäkringen skall delas lika, jag kan på inga villkor rösta på
ett alternativ som företräder den åsikten. Det är vårt beslut hur
vi delar på föräldraförsäkringen beroende på vad som passar vår
familj bäst och Ohly har inte med det att göra, basta!

Kvotering och republik tänker jag inte ens bevärdiga med ett
uttalande, eller också får det ett helt eget kapitel.

söndag 5 september 2010

Dagens uppvaktning eller fortsatt firande av Födelsedagen.

Efter ett par timmars jobb på kontoret möttes det upp med Vivi, som
uppenbarligen har hört mig orera om mitt tvångsmässiga letande efter
vackra armband och titta så ljuvligt! Hon har ju öga för sådant
där, i egenskap av dekoratör och allt, men ändå vilken fullträff.
Me like!

lördag 4 september 2010

Puh!

Första löprundan efter förkylningen och efter semestern. I dag var
det skönt, i dag hade jag energi, Marabouenergi. Annars är formen
inte optimal alls, vilket den ju rimligen borde vara efter två veckor
med balett varje kväll och en vecka med två ridpass om dagen, kan man
tycka. Tillbaka till vardagen, rutinerna och min virtuella personliga
tränare Linna Johansson.

Bloggen,

nu är den här. Som vanligt efter mycken vånda och noga överväganden, men nu är den här, min blogg. Vi får se om benen bär, tanken är att hitta ett sätt att Skriva, ett första steg innan Boken. En annan tanke är att kringgå mitt såll till minne (vad är det egentligen som upptar så mycket plats där inne att jag inte kan komma ihåg någonting?), att skapa ett verbalt fotoalbum. Men, vi får se hur det blir med det, den är i alla fall här, Bloggen.