"Det är vackrast när det skymmer.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,
över markens hus.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,
över markens hus.
Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar fjärran stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
människan som lån.
Herren själv utplånar fjärran stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
människan som lån.
Allt är mitt, och allt skall tagas från mig,
inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag skall vandra -
ensam, utan spår."
inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag skall vandra -
ensam, utan spår."
Pär Lagerkvist, "I stället för tro" 1919.
Enda dikten jag någonsin lärt mig utantill och tillika en av de vackraste jag vet.
Så jävla fint.
SvaraRaderaJa! Lagerkvist är arv från en sådan där klassföreståndare som gjorde outplånligt intryck när man var sådär brutalt skör i 7:an. Klassföreståndaren dog för sjutton år sedan när vi just skulle börja igen efter sommarlovet men han lämnade Lagerkvist hos mig.
SvaraRadera