Andra sidan är ni klara?

Vi tappade koncentrationen. Det kan bli så. Mycket hyss nowadays. Gillar särskilt meningen "Augusti innebär industrisemester i Frankrike och på många kontor har de anställda hållit sig sysselsatta med konstnärlig utsmyckning istället för att bättra på landets svaga tillväxtsiffror." i DN.

And so did we.

Undantagstillstånd pga "livet".

I dag skrattat mer än jag minns. Fy fan *man ordvitsar* vad roligt. Kapade en planeringsdag och stöpte helt sonika om till "kick off". Rollspelade möte med en man inför mycket roade/oroade okända människor.

På ricko ja.

Dagens gatukonst.

Finner hund (rådjur?) i golvplankornas ådring.

Beteendeaktivering klara färdiga GÅ?

Kära dagbok.

Är i chock. Allsång (hello - det här är Vasastan?). Dans på stolar efter en låt (bord förbjudna). Hångel med främmande efter tre låtar (obs ej jag trots "erbjudanden" *skötsamt psykfall*).

After ski/byafest/Cliff Barnes?

Gårdagens jobbare.

Obs. Fem hus. Sjutton våningar. All windows. Utsikten. Monotonin.
Han kan åtminstone göra nåt åt det (skoja - jag vet opassande)?

The Office.

Ohyggligt seriös stämning i Hötorgsskrapan. Bara brudar. Inga chefer. Fönsterputsare hängande utanför fönstret och kollega C bara: "Skall vi skriva en lapp att han skall ta av sig tröjan? Eller nej. Vi skriver "VISA PATTARNA"".

Oh well. We didn't.

Katatoni.

Kan inte andas? Kan inte röra mig? Jobb undantaget. Vad vill ni egentligen? Kanske vill ni se mer från Way Out West.

You are always fine.

Det här att inte jag dog under konserten? Bara hjärtat i tusen och åter tusen skärvor. Sista åtta minuterna av tolv minuter långa ögonblicket Runaway. Finner inga ord för dem. Episkt? Tragiskt. Jag förstod aldrig. Jag förstår fortfarande inte. Nöjesguidens festivalblogg har ord för konserten. Inte hjärtat men väl konserten.

"Runaway, konsertens absoluta höjdpunkt. Pusha T kom in på scen, och det var kul, men det man verkligen var fokuserad på var Kanye som stod och sjöng ut sitt hjärta. Han ändrade texten i slutet - från att vara "run away as fast as you can" så blev det (typ) "if you find somebody that you love, don't let her run away", han upprepade det om och om igen, bedjande, mässande, nästan gråtande. Det var så vacket och innerligt att stämningen blev helt stilla."

Samtidigt i Göteborg.

"Kravaller i Storbrittanien, budgetkris i USA och allvarliga slitningar inom eurosamarbetet. Inget går dock upp mot Göteborgs-Postens löpsedel från i fredags, som härmed får priset för veckans mest provinsiella vinkling av finanskrisen: "Norsk frossa bakom CHOCKHÖJDA RÄKPRISER". GP - din fyr när räkhavet stormar."

Peter Wolodarski, DN.

Touché.

WOW.

Allt jag har att säga. Helt traumatiserad av hur bra det var. Kan endast tala i listor.

Bästa konserterna:

1. Kanye. Lyssna ej på nåt annat. Är kär. I Kanye. I dansarna. ÅH!
2. Prince. Gillar ju inte ens Prince men herre min Gud så coolt.
3. Wiz Khalifa. Hej vad otippat? Men vi var så glada och han var så hög och vi fuldansade och snyggdansade och drack vin och barnslade oss med någon himla lek.

Ehum...not so good:

1. Himla största besvikelsen: Explosions In The Sky som jag ju bara dör av hur bra de är men som ej fungerade live ALLS. Not at all. Jag bara VA *total förvirring*?
2. Christian Kjellvander. Nah. Solen gassar och gigantisk scen och deppig lågmäld musik och ingen show. Obra kombo.
3. Porterbryggan (efterfesten) som bara blev på fredagen och ställdes in på lördagen. INTE ok. En dag var ju bra men fan inte nog. Vill ha mer mer mer.

Av allt.