Fryser så jag skakar men trotsar minusgraderna och drar på de alldeles för vita gymnastikskorna och den alldeles för tunna oljerocken och drar ut i solen i alla fall. Det är vår nu. Samtalar och dricker cava i oändlighet med klokaste psykologen F. Eldar upp oss till hybris och lägger allt vintrigt Stockholmsgrus i fickorna för att inte lyfta och ta med oss hela Nytorget i all vår förträfflighet. Konstigt det där - hur livet kan vara så trasigt och så okrossbart på samma gång.
Nu iväg på kalas. Kvällen kan sluta hur som helst. Bör sluta hur som helst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar